I Region Stockholm har politiska beslut lett till att privatdriven, fungerande ätstörningsvård avvecklats – med katastrofala följder. Över 1 700 patienter har drabbats. Ett hundratal har kunnat få plats i den offentliga vården. Resten? De väntar. De blir sjukare. Eller tvingas betala ur egen ficka.
Bakgrunden är ett ideologiskt projekt: att minska eller helt utesluta privata vårdgivare, oavsett resultat. Att dessa aktörer haft kortare köer, högre patientnöjdhet och varit en avgörande del av vårdkedjan förnekas eller nonchaleras. I stället för att lyssna på patienter och personal har regionpolitiken valt att centralisera makten – och lämnat individen åt sidan.
Samtidigt hör vi allt fler vittnesmål om att patienter bältas och sondmatas för att vården ska hinna med. De skrivs ut när de når ett visst BMI – bara för att återvända några veckor senare i ännu sämre skick. Det är ett cyniskt ekorrhjul där vården blir mer om systemets behov än patientens.
Ansvariga politiker försöker avfärda kritiken som “desinformation”. Men Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har konstaterat att bristerna är verkliga – särskilt vad gäller hanteringen av tvångsåtgärder. Trots detta vägrar det politiska styret i Stockholm att tillsätta en oberoende granskning. Istället väljer man att blunda – medan unga drabbas av en självförvållad vårdkris.
Följ våra granskningar: @tankesmedjan_synaps på Instagram