Det krävs fler privatdrivna akutsjukhus, fler närakuter och en omprövning av hyrstoppet för att vända trenden med patientfarliga köer till akutsjukvård, skriver Gustaf Drougge, vd på tankesmedjan Synaps i Dagens Samhälle.
Väntetiderna på landets akutmottagningar ökar. Samtidigt har nya politiska beslut tagits som kommer leda till att väntetiderna på akuten fortsätter att öka, snarare än att minska. I Stockholm läggs en stor närakut ned och i Östergötland riskerar en akutmottagning hålla stängt efter stoppet av inhyrning. Flera av de politiska besluten bygger på ideologiska uppfattningar snarare än medicinsk logik.
Enligt Socialstyrelsens rapport från juni varade ett besök på akuten i snitt 4 timmar och 30 minuter under förra året. Det är en ökning med 13 minuter jämfört med året dessförinnan. Forskning visar att långa väntetider ger ökad risk för patientens hälsa. Forskning från Karolinska institutet visar ett samband mellan långa väntetider på akutmottagningar och dödsfall motsvarande 25 dödsfall per år, bara i Stockholm. Vård ska ges efter behov och sjukast ska få vård först, men mycket talar för att regionpolitikerna underdimensionerat akutsjukvården.
Det är inte bara teoretiska resonemang utan verklighet. Aftonbladet rapporterade tidigare i år om Oscar, 4 år, som inte fick vård på akuten i tid och betalade det yttersta priset för vårdkön. Kvinnor tvingas vänta längre än män i alla åldersgrupper och värst ute är kvinnor över 80 år. Det är oanständigt, särskilt när vi vet att äldre kvinnor oftast har sämre hälsa än andra befolkningsgrupper.
Trots detta riskerar tillgängligheten försämras ytterligare när ideologiska hänsyn tillåts trumfa medicinsk logik och patientens behov.
Allra sämst är det i Stockholm där väntetiderna är längre än 6 timmar på flera sjukhus. Akuten på Södersjukhuset är en av de längsta i landet där patienten får vänta i genomsnitt 6 timmar och 25 minuter. De tog emot 76 000 patientbesök i fjol och gav endast 33 procent vård inom 4 timmar, vilket är regionens krav på sjukhuset.
I augusti kommer den privatdrivna närakut som ligger nära Södersjukhuset och har avlastat akutmottagningarna att läggas ned. Just denna närakut har lika många besök som hela Centrallasarettet i Kristianstad. Nu riskerar dessa 35 000 patientbesök att komma till Södersjukhusets redan överfyllda akutmottagning.
När Region Stockholm räknat ut kostnaderna 2021 kostade ett vårdbesök på närakuten 1389 kronor och akutmottagningen 3850 kronor för likartade sökorsaker. Det är naturligt eftersom en tyngre vårdnivå innebär mer komplicerad teknik, fler specialister och dyrare lokalhyra. Resultatet kommer sannolikt innebära fler dödsfall och högre kostnader i regionens akutsjukvård.
Hyrstoppet som sker i 8 av 21 regioner innebär också svåra konsekvenser för akutsjukvården. Vi vet att det är vanligt att hyrpersonal ofta används för att täcka upp obekväma arbetspass på akuterna. Flera regioner pratar om risker med att behöva stänga akuten på sommaren och i Region Västernorrland ska personal “tvångsflyttas” från det nedläggningshotade Sollefteå sjukhus till Sundsvalls sjukhus för att upprätthålla akutsjukvården. I Region Östergötland som riskerar akuten på Vrinnevisjukhuset hålla stängt under sommaren och akuten i Köping i Region Västmanland ska hållas stängt på natten under hela sommaren.
Det är lätt att förstå att regionerna inte vill vara beroende av hyrpersonal men förändringen är alltför dogmatisk och skapar längre vårdköer. Det drabbar hårt den ordinarie personalen och ännu hårdare de sjuka patienterna. Nyligen visade också vårdanalysföretaget Sirona att kostnaderna för hyrpersonal är ca 10 – 40 procent dyrare jämfört med fast anställda. Det är en högre kostnad, men fullt jämförbart med inhyrd personal i andra sektorer med högutbildad personal.
Socialstyrelsen menar att det finns ett samband mellan storleken på akuten och tid till läkarbedömning. Ju större akutmottagning desto längre väntetid. Myndigheten ser dock att ett sjukhus avviker positivt. Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm är dubbelt så snabba som Sahlgrenska universitetssjukhuset trots att de båda har väldigt stora akutmottagningar.
Varje år genomförs runt två miljoner patientbesök på landets akutmottagningar och tillgängligheten blir allt sämre. Fler privatdrivna akutsjukhus, fler närakuter och omprövning av hyrstoppet krävs för att vända trenden med patientfarliga köer till akutsjukvård. Ingen patient ska behöva betala med sitt liv för väntetiderna på akuten eller i vissa fall även bristen på akutmottagning.
Gustaf Drougge
Vd på den marknadsliberala tankesmedjan Synaps