De politiker och chefer som bortsåg från alla varningssignaler om Millennium borde lämna sina uppdrag för att ge plats åt sundare ledarskap, anser Isac Riddarsparre och Gustaf Drougge i Dagens Medicin.
Införandet av journalsystemet Millennium i Västra Götalandsregionen (VGR) blev ett misslyckande. Projektet gick på tvären med arbetssätten i svensk sjukvård. Ska vårdens digitalisering lyckas måste målet vara att underlätta personalens arbetssätt, inte förändra dem.
En röd tråd i kritiken mot Millennium är hur personalen förväntades tjäna journalsystemet, snarare än tvärtom. I framtida upphandlingar måste vårdpersonalens behov sättas i centrum, annars riskerar digitalisering att bli ett förgiftat begrepp.
All digitalisering är nämligen inte av ondo. Befolkningen blir äldre, sjukvårdsutgifterna stiger. Pengarna räcker inte till. Om ekvationen ska gå ihop måste mer göras med mindre pengar. Digitala verktyg har potentialen att snabba på och förenkla arbetsuppgifter.
Tidigare skrevs recept med penna och papper, men i dag ligger de ett par knapptryck bort. Chatt och video är smidigt för den som har svårt att besöka vården fysiskt.
Det vården lider av är återkommande dålig digitalisering: sådan digitalisering som innebär att en arbetsuppgift tar längre tid eller blir mindre flexibel. Exempel på det är oöverskådliga läkemedelslistor, svårnavigerade inbyggda vårdflöden där patienterna antas söka för bara ett förutbestämt hälsoproblem i taget, och tvingande klickboxar i stället för fritext.
Med andra ord just de irritationsmoment som läkare varnade om under utvecklingen av Millennium för VGR och Region Skåne. Men problemen är inte unika för det journalsystemet.
Den som jobbar i vården i dag är van vid att jonglera flera olika system samtidigt eftersom de inte kommunicerar med varandra. Hela chattkonversationer med patienter kopieras in – med rubriker och tidsstämplar – från chattjänster in i patientens journal eftersom det inte finns någon automatisk kommunikation mellan programmen. Ett schackbräde av klickboxar väntar den som ska förskriva medicin till patienter i äldreomsorgen.
Med hjälp av karttjänster på internet kan man hitta från Kiruna till Gibraltar utan större missöden. Att arbeta med vårdens journalsystem är som att ständigt byta kartläsare beroende på resmål. Och varje gång användaren ska bekräfta sin destination efterfrågar systemet en bild av körkortet.
Själva målet är sällan att göra personalens arbetssituation sämre, men det handlar om felprioriteringar. Region Skånes implementering av Millennium förutsätter till exempel att alla medarbetare skriver i journalsystemet på samma sätt. Det är omöjligt, eftersom olika verksamheter har olika förutsättningar och därför måste göra egna värderingar av vilken information som är viktigast i en anteckning. Då är det bättre att behålla den flexibla fria textrutan i stället för checklistor.
Sveriges regioner kan och behöver dra viktiga lärdomar av krisen i VGR. Vi föreslår:
1. Utgå från vårdenheternas behov. Det bästa hade varit om alla journalsystem i Sverige kommunicerade via en gemensam databas, och att vårdenheter kunde välja det program som passar verksamheten bäst. Den visionen ligger troligen en bit bort, men högsta prioritet måste vara att göra journalsystemen till bättre verktyg för de arbetssätt som redan finns, eller som vårdenheterna vill utveckla.
2. Följ upp arbetsmiljöeffekterna av implementerade digitala verktyg. Även om avsikten är att underlätta arbetet kan resultatet bli ett annat. Därför är det viktigt att följa upp i vilken utsträckning programmen faktiskt hjälper till i det dagliga vårdarbetet. Om en stor del av läkarkåren fortfarande föredrar brevkommunikation med sina patienter framför att skicka meddelanden via till exempel 1177.se så tyder det på svårigheter att använda den senare plattformen effektivt.
3. Utkräv ansvar vid misslyckanden. Det är bra att VGR tillsätter en extern granskning för att utreda införandet av Millennium. Samtidigt är det redan uppenbart att regionens ledarskap brast under utvecklingen av systemet. Varför kunde Norrbotten implementera sitt nya journalsystem utan samma missöden som drabbade VGR några veckor tidigare? De politiker och chefer som bortsåg från alla varningssignaler borde lämna sina uppdrag, för att ge plats åt sundare ledarskap.
Det finns en väg framåt för digitaliseringen i vården. Det vore ett misstag att inte hoppas på en framtid med bättre journalsystem för vårdens medarbetare. Men för att den förhoppningen ska besannas måste alla regioner – inte bara VGR – noga studera vad som gick fel i utvecklingen och införandet av Millennium. Nästa stora misslyckande, i värsta fall med skador och dödsfall som följd, väntar annars.
Isac Riddarsparre, ST-läkare i allmänmedicin och medarbetare på Tankesmedjan Synaps
Gustaf Drougge, vd, Tankesmedjan Synaps