I dag på internationella kvinnodagen belyses de utmaningar och ojämlikheter som kvinnor står inför, samtidigt som kvinnors prestationer och framsteg firas. Ett fält som blivit allt mer av ett feministiskt föredöme är hälso- och sjukvården.
Utöver att fler kvinnor utbildar sig och blir yrkesverksamma läkare, sjuksköterskor och forskare drivs och ägs över två tredjedelar av svenska företag inom vård- och omsorg av kvinnor. Andelen kvinnor som driver företag inom övriga sektorer är mindre än en tredjedel. Det är sämst bland samtliga EU-länder.
Möjligheten till ett ökat kvinnligt företagande inom sjukvården är bland annat ett resultat av valfrihetsreformer som LOV i äldreomsorgen och vårdval i primärvården. Grundpoängen med vårdvalssystemen är att valet av vårdgivare är patientens eget och att patienten ska ges reella möjligheter att påverka vårdprocessen samt vem man blir behandlad av. Men den ger även incitament att främja kvinnligt företagande och entreprenörskap.
I takt med att allt fler vårdval avvecklas inom Region Stockholm och flyttas till regionens regi begränsas fortsatta möjligheter för detta. När politiker utkräver detaljerade krav på hur vården ska drivas och utföras rivs välfungerande verksamheter med ideologiska motiv. Förutom att kväva flexibla arbetsvillkor och kapacitet, fråntas friheten för enskilda och patientens ställning försvagas. Men framför allt försvåras kvinnligt företagande – som snarare bör stödjas för att öka jämställdheten inom näringslivet.
Kvinnor är en klar majoritet inom flera vårdyrken. Det är samtidigt en bransch som präglas av dålig arbetsmiljö. Enligt en undersökning som Läkarförbundet genomfört har 66 procent av kvinnliga läkare övervägt att byta jobb eller lämna yrket på grund av hög arbetsbelastning. Motsvarande siffra för manliga läkare är 57 procent. Då Sverige inte har råd att förlora mer vårdpersonal är det viktigt att skapa en positiv arbetsmiljö där både män och kvinnor har likvärdiga möjligheter att utföra sitt arbete.
Därför blir det särskilt problematiskt när politiska förslag hotar försämrade förutsättningar för en sektor där kvinnor verkar eller dominerar. Istället bör vi stärka en positiv utveckling av kvinnors företagsamhet och ställning i näringslivet och sjukvården.
Ett reformförslag är att låta vårdprofessionella driva och äga fler vårdcentraler. Enligt SKR:s patientenkät är 73 av de 100 bästa vårdcentralerna privatdrivna. Synaps rapport från 2023 visade att privata vårdgivare är strukturellt bättre än regionerna på att locka och behålla sjuksköterskor. Var tredje privatanställd sjuksköterska skulle rekommendera sin arbetsplats till en vän mot var femte regionanställd sjuksköterska.
För att lösa problemet med dålig arbetsmiljö måste fler läkare och sjuksköterskor i vården ges möjlighet att äga och driva småskalig entreprenöriell vård, vilket också ger drivkraft för vårdpersonal och patienter att stanna kvar längre.
Ett annat reformförslag är att rulla tillbaka Region Stockholms omställningsplan. Att stödja och uppmuntra tillväxt av branscher där kvinnor driver företag är inte bara en jämställdhetsfråga utan en tillväxtfaktor för hela landet. Istället för att lägga ned 140 privata vårdmottagningar inom vårdvalen, ofta drivna av kvinnor, borde Region Stockholm rulla tillbaka besluten och upphöra med sin politiska klåfingrighet.
För att möta framtidens utmaningar behöver politiker se kvinnors företagande som en resurs i sjukvården och en möjlighet att behålla avgörande vårdpersonal.
Madina Refoi, läkare, skribent och fellow vid Tankesmedjan Synaps
Publicerad i Dagens Industri.