Den extrema bristen på allmänläkare drabbar både patienters hälsa och innebär omfattande fördyringar i hela vårdsystemet. En snabb lösning skulle vara en paus på statlig inkomstskatt för allmänläkare tills bristen är avhjälpt, skriver David Häggström och Gustaf Drougge i Expressen Debatt.
Primärvården utgör ryggraden i sjukvården. Husläkaren är ofta den första läkarkontakten, behandlar flertalet sjukdomar och lotsar patienten genom vårddjungeln. Detta är ett krävande arbete där ett stort ansvar vilar på den individuella läkaren. Samtidigt upplever flera patienter primärvården som både otillräcklig och otillgänglig.
Larm om brist på specialistläkare i allmänmedicin har hörts i närmare 20 år. I en handlingsplan från riksdagens socialutskott år 1999 bedömdes att cirka 1 500 patienter per specialistläkare var en rimlig ansvarsmängd för en specialist i allmänmedicin. Detta mål har eftersträvats sedan dess men aldrig uppnåtts (Vårdkompetensrådet, 2019).
I dag finns det ca 7 000 specialister i allmänmedicin men endast 3 700 arbetar heltid som husläkare. I en undersökning från Läkarförbundets primärvårdsenkät 2022 svarade nära 60 procent av allmänläkarna att de arbetade deltid.
Arbetet som allmänläkare är krävande, men Sveriges höga marginalskatter gör också att de ekonomiska incitamenten att arbeta heltid är mycket små. Att denna typ av arbetskraft på grund av höga marginalskatter får direkta incitament till att arbeta mindre är resursslöseri.
Utöver att minska incitamenten att arbeta heltid gör Sveriges höga marginalskatter det i stället mer fördelaktigt att välja andra anställningsformer. Idag arbetar var 5:e specialist i allmänmedicin som hyrläkare ofta via eget aktiebolag.
Samtidigt har riksdagen skjutit till statsbidrag till regionerna för att behålla kompetens i vården och minska beroendet av hyrpersonal. Detta upplägg kan minst sagt kallas kontraproduktivt.
I en ny rapport – ”Hög skatt på läkare ger längre köer” från Synaps (Häggström, 2024) – ser vi att det finns flera skäl att anta att just de höga marginalskatterna gör allmänläkare mer benägna till deltidsarbete och att använda jourkomp till extra ledighet.
Det lönar sig helt enkelt inte att arbeta en extra timma och då är ledighet eller en parallell anställning mer prioriterad. Detta är en brist som kan åtgärdas.
Sjukvårdsministern Ankarberg Johansson (KD) borde kräva en paus för den statliga inkomstskatten för heltidsanställda allmänläkare i primärvården tills bristen är avhjälpt.
Då får allmänläkare starka drivkrafter att återvända till primärvården och att träffa fler patienter, eftersom dessa extra timmar inte försvinner i ökad skatt.
Detta är ett radikalt förslag med flera legitima invändningar och de två mest uppenbara är bristen på rättvisa i skattetabellen och att allmänläkare också använder statens tjänster och borde betala för det.
Samtidigt är alternativkostnaden dagens orättvisa med patienter som förnekas vård i tid och som faktiskt betalat regionskatt för att få den.
Med tanke på de utmaningar som svensk sjukvård nu står inför är det därför synnerligen olyckligt att nuvarande regering tidigare avstod från att indexera upp brytpunkten för statlig inkomstskatt. Vården hade behövt lägre marginalskatter.
Vi föreslår därför att regeringen pausar statlig inkomstskatt för läkare inom primärvården tills krisen är avvärjd. Det kan både göra primärvården mer attraktiv och korta vårdköerna samt låta oss utnyttja den fantastiska kompetens som redan finns på ett ännu bättre sätt.
Gustaf Drougge
vd, tankesmedjan Synaps
David Häggström
ST-Läkare, rapportförfattare Hög skatt på läkare ger vårdköer (Synaps 2024)