Den övergripande bedömningen är att trots enskilda goda satsningar på bland annat cancervården så är risken att vårdköerna kan fortsätta växa.
De generella statsbidragen till regionerna ökar med 3 miljarder kronor från och med nästa år, men i kommande statliga bidrag måste motkrav ställas för hållbar ekonomi och vård i tid. Annars riskerar de statliga bidragen bromsa in viktigt arbete med vårdens omställning och regionerna skjuter upp nödvändiga prioriteringar. Synaps välkomnar dock regeringens tydlighet vad gäller regionernas egna ansvar att lösa uppgiften.
Vidare har regeringen även presenterat sektorsbidrag om 3 miljarder under 2024 som ska betalas ut till regionerna efter vårdbehov. Förhoppningen är att det ska leda till en mer patientsäker vård. Mer rimligt hade varit om regionerna fick ansöka om pengarna med kostnadssatta åtgärder för vård i tid. Regeringen skulle inspireras mer av pitcherna i Draknästet än fler breda bidrag.
Även de tidigare aviserade prestationsbundna bidragen till regionerna om 2 miljarder per år 2023–2025 ökas med 1,5 miljarder kronor under 2025. Syftet med dem är ökad vårdkapacitet och för att korta vårdköer. Dessa kan vara bra om de är direkt kopplade till ökad produktion, det vill säga att träffa fler patienter. Tyvärr brukar förhandlingarna med SKR innebära att de delas ut enligt regionalpolitik snarare än patientbehov.
Regeringen satsar 43 miljoner i ökat stöd till utvecklingen mot en nära och tillgänglig vård med fokus på primärvården samt en dubblering av satsningen mot cancer. En ökad satsning mot cancer och barncancer till och med 2026 samt en förstärkning av pågående satsningar för att främja psykisk hälsa till och med 2026. Några av dessa delar är positivt att det blir en större statlig styrning, men juryn är fortfarande ute om dessa pengar får anses väl spenderade eller inte.
Det är viktigt att regionerna använder resurserna för att bli mer konkurrenskraftiga arbetsgivare. Dels att fler ska söka sig till yrket och att fler ska välja att stanna kvar i yrket. En säkrad kompetensförsörjning leder till ökad vårdkapacitet, bättre tillgänglighet och kortare vårdköer. Därför är kompetensförsörjning svensk sjukvårds huvudvärk. Det är den enskilt största anledningen till vårdens utmaningar. Därför behöver regeringen och landets regioner säkra kompetensförsörjningen. Och dessa satsningar är ett steg i den riktningen.