Bra vård stoppas av ideologiska skäl

Vården för 2,3 miljoner invånare i region Stockholm håller på att förändras av rödgröna regionledningen och förändringarna riskerar att få konsekvenser för hela landet.

Drygt 10 procent av landets sjukvård bedrivs av upphandlade privata vårdgivare med samma patientavgifter som regionens egna vårdgivare. Denna mix skapar en konkurrens som ger kortare köer, billigare vård och nöjdare medarbetare. Men sedan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet fick makten i Region Stockholm för har fler stora förändringar inletts som riskerar utvecklingen.

Synaps har analyserat alla besluten i de stora sjukvårdsnämnderna i Region Stockholm sedan valet 2022 och ser ett tydligt mönster där privata vårdgivare stoppas för att regionen ska göra mer själv.

• Stopp för privata närakuter

Första privata närakuten som läggs ner ligger mitt i Stockholms city och avlastar innerstadens akutmottagningar med nära 100 patienter per dag. Dessa patienter kommer nu trängas på britsarna med multisjuka äldre på Södersjukhuset och St Görans akutsjukhus. Dessa två akutmottagningar är redan landets största och mest pressade.

Att ge vård på närakuten är billigare att ge vård på akuten. När Region Stockholm räknat ut kostnaderna slår de fast att vårdcentralen kostar 990 kronor, närakuten 1389 kronor och akutmottagningen 3850 kronor för likartade sökorsaker. Därför blir nedläggningen av privat drivna närakuten vid Hötorget extremt dyr och leder till ökade vårdköer på akuterna.

• Stopp för privata ambulanser

Ambulanssjukvården som största del bedrivits i privat regi är både snabbare fram än regionens ambulanser och har genom konkurrens lyckats pressa kostnaderna med samma kvalitet. Nu ska ambulanssjukvården bedrivas av regionen själv utan konkurrens.

Erfarenheter från andra regioner som gjort samma förändring ger högre kostnader och personalavhopp. Resultatet riskerar alltså att bli långsammare och dyrare ambulansvård.

• Stopp för privatdriven 1177

En privat vårdgivare har ansvarat för 1177 i Stockholm men det ska nu regionen ta över.

När andra regioner har tagit över 1177 i egen regi har det inneburit upp till 10 gånger längre svarstider och en dyrare nota för skattebetalarna.

Vad händer när man inte kan vänta 45 minuter i telefon en måndagsmorgon? Många åker till den för samhället mycket dyrare akuten. Samtidigt redovisar den privata 1177-vårdgivaren som Stockholm ska avsluta att de sparat akutmottagningarna 48 miljoner på ett år genom att införa videosamtal.

• Stopp för privatdriven vård för cp-skadade

Kroniskt sjuka cp-skadade behöver intensivträning för att undvika att behöva ännu mer omvårdnad och därmed kommer behovet av vård, omsorg och assistans att öka. Att spara på de mest utsatta går emot vårdens etiska principer. Denna specialiserade vård inordnas i den vanliga regionvården där cp-skadade inte längre ska få välja sin vårdgivare.

• Stopp för privata läkare och fysioterapeuter

I dag arbetar 170 läkare och 360 fysioterapeuter som egenföretagare i Stockholm och får betalt per patient de hjälper. Detta håller Region Stockholm via riksdagen på att avskaffa för att locka dessa att börja på en vanlig vårdcentral. Lovvärt, men mer sannolikt är att dessa 500 privata vårdgivare börja arbeta i försäkringsvården, långt från regionens stelbenta och långsamma modell.

• Stopp för privatdriven ätstörningsvård

Vårdköerna till barn- och ungdomspsykiatrin är bokstavligen dödligt långa. Värst är det inom ätstörningsvården dit barn behöver vara extremt svårt sjuka för att överhuvudtaget kvalificeras att få vård i tid. I stället för att tillföra fler vårdgivare att avlasta vården så stängs privatdrivna vårdgivare ned.

All vård ska inte vara privat men det som det privata kan göra billigare och till minst lika god kvalitet bör regionen upphandla.

Analysföretaget Sirona har visat att privatdrivna vårdgivare exempelvis gör höftledsoperationer till halva kostnaden mot regioners egna verksamheter. När ekonomin viker ned behöver fler regioner konkurrensutsätta sjukvården för att pressa kostnader och fortfarande klara vårduppdraget.

Detta är särskilt illa när svensk sjukvårds kostnadsutveckling är mycket hög och vårdköerna för långa.

När regionerna går med stora underskott och Sahlgrenska universitetssjukhuset varslar 2 000 vårdpersonal behöver politikerna fokusera mer på resultatet och mindre på ideologin.

Gustaf Drougge

Publicerad i Expressen Debatt